Idag såg vi så till slut. Det var väl egentligen bara jag som såg det som en dejt, men det är underordnat!
Bilfärden till Trelleborg var fåordig.
Jag är inte någon större konversationsmotor, så att säga, och jag var faktiskt rätt nöjd med att bara få lov att ha henne bredvid min sida.
Jag var ju ändå bara en kille som hon konverterat med via text över internet!
Med hennes bakomliggande historia så var detta stort!
I Trelleborg så gick vi knalle-stråket fram och tillbaka en gång, hann köpa en liten påse brända mandlar, innan vi tog en paus för dricka.
Där fick vi pratat lite mer. Jag lät förklara hur jag faktiskt känner för henne, att jag förstod vad som hänt i hennes liv även om jag inte kan föreställa mig det fullt ut, men att jag stått inför samma sak förut.
Hursomhelst, jag sa som det är, jag tycker om henne, vill mer men det är helt på hennes villkor. Vän kommer jag alltid vara, oavsett om det skulle bli något mer mellan oss eller inte.
Vi tog en promenad till i knalle-stråket och jag fick köpt ett armband till henne med ett enkelt rött hjärta på. Jag fick prova ett par ringar också men hennes ringfinger var smalare än ringarna, så jag lämnade dem därhän när armbandet var på. Det är dessutom nog ett bättre blickfång och påminnelse om mig än en stålring! :-) ♥
Hursomhelst, i så rask takt som var möjligt gick vi tillbaka mot Rådhustorget eftersom det var där huvudpersonen för vår träff/dejt inom kort skulle uppträda, Anna Hertzman!
På vägen hann jag införskaffa en liten bukett rosor som jag gav till mitt sällskap, med förtydligandet att de var till henne men att hon fick lov att ge dem vidare till Anna om hon så ville! :-)
Första gången för mig som jag såg henne live, och jag uppskattade verkligen konserten!
Efteråt så ställde vi oss i "meet and greet"-kön. Jag frågade min dejt om hon hade Annas skivor sedan tidigare, men så var inte fallet! Eftersom jag själv hade för avsikt att köpa skivorna så tyckte jag faktiskt att min dejt, såsom ett fan av Anna, faktiskt skulle ha dem, så det blev två exemplar av varje! Jag var nöjd med skivorna, så de signerade exemplaren blev naturligtvis hennes! Vad det blev skrivet i dem vet jag faktiskt inte, och inte heller min business! Jag kan dock gissa att det var ett speciellt personligt meddelande!
Därefter var vi nog ganska klara med Palmfestivalen båda två. Vi gick till bilen och jag skjutsade hem henne.
Nä, det var inte speciellt mycket konversation på vägen hem heller! :-)
Jag fick en kram och ett positivt svar när jag sa att jag hoppades att vi skulle ses igen. ♥
Jag lyckades alltså så långt!
Jag är kär i henne. Jag måste bara skynda långsamt och hoppas att hon kan bli kär i mig med!
I vilket fall som så kommer vi vara vänner.
Eftersom jag talat om för henne hur jag känner så har jag lite lättare att vänta. Jag behöver inte överrumpla henne med en kärleksförklaring vid en olämpligt vald tidpunkt med något slags "allt eller inget"-ultimatum. Vi är vänner, med en öppning till utveckling!
Det blev inte någon "krasch and burn"!
Godnatt vännen. Hoppas du sover gott! Kram ♥